Skogsaktivisten

Den avverkningshotade naturskogen vid Palvarabäcken.

Palvarabäcken ligger i Viksjö i Härnösands kommun. Området har troligen varit gammal finnbygd, ordet Palvara kan vara en försvenskning av det finska ordet Palovaara som betyder Brännberget.

SCA äger marken och har nyligen avverkningsplanerat skogen på sluttningen söder om bäcken, koordinater x 6970126; y 1577175. För att kunna ta in skogsmaskiner i området har bolaget hårdhänt och okänsligt brutit en väg genom skog av nyckelbiotopsklass vid bäcken. Skogen som avverkningsplanerats är en flerskiktad naturskog. Gran med visst inslag av lövträd (björk och sälg) dominerar ner mot bäcken. Högre uppe på sluttningen och i branta partier växer tall varav många är överståndare. Grundvattnet på sluttningen är rörligt, med fuktiga sänkor. Ställvis ses även små åsar och grova block, se bildserie.

https://picasaweb.google.com/hotadeskogar/DenAvverkningshotadeNaturskogenVidPalvarabacken02#

Biotopen vid Palvarabäcken och på sluttningen är frodig och växlande. Det finns gott om död ved och rikligt med hänglavar i träden, främst garnlav. Bland övriga rödlistade arter ses bland annat granticka, gränsticka, gammelgransskål, ullticka, violettgrå tagellav, lunglav och skrovellav. Dessutom finns ett ansenligt antal signalarter.Vi har även noterat granar med öppna brandljud, liksom ett antal träd med brandljud som håller på att växa igen. Dessa träd är gamla och har skadan på samma sida, upp mot åsen. Skogen på sluttningen har höga naturvärden, som på flera platser håller nyckelbiotopsklass. Därför bör den sparas och hållas ihop med kantzonen längs Palvarabäcken, allt är samma skog. Det räcker inte, som SCA gjort, att endast banda vid några få gamla, grova lågor för att de inte skall köras sönder, och hugga resten. Eller att säga att bolaget redan sparat en kantzon längs bäcken som har de högsta naturvärdena (där växer bland annat trådbrosklav) och att man därför kan avverka allt annat.

Inga naturskogar skall huggas. I synnerhet inte de som har höga naturvärden med nyckelbiotoper.

Vi uppmanar SCA att spara den avverkningsplanerade naturskogen vid Palvarabäcken.

Skogbruket måste bli skonsammare.

Vi ser fram emot SCA:s svar.

Med vänlig hälsning

Björn Mildh, ideell naturvårdare, ledamot i Skydda Skogen, medlem i Naturskyddsföreningen

Hans Sundström, medlem i Naturskyddsföreningen, skogsaktivist, naturvårdsspecialist

Fler bilder från Palvarabäcken hittar du här och här

Excel-fil med artfynden vid Palvarabäcken finns här

Gammal, grov låga som markerats för att inte köras sönder. Men, SCA, det är inte bara lågan som behöver sparas, utan hela den avverkningsplanerade naturskogen på sluttningen vid Palvarabäcken. Skogar med höga naturvärden skall inte huggas.Markägare: SCA Skog AB. Photo © Björn Mildh

Palvarabäcken i naturskogen som SCA avverkningsplanerat. Bilden är tagen strax ovanför den nyanlagda bron. Markägare: SCA Skog AB.
Photo © Björn Mildh

Okänsligt bruten väg genom skog av nyckelbiotopsklass. Svenskt skogsbruk måste bli skonsammare. Markägare: SCA Skog AB.
Photo © Björn Mildh

sverigesradio.se: Skogsbrukets frivilliga naturskydd kritiseras
”Skogsägare kan bryta mot certifieringsorganet svenska FSC:s regler och hugga ned skyddsvärd skog utan konsekvenser, säger Karin Åström som är Naturskyddsföreningens talesperson i skogsfrågor.” Läs och lyssna här: http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=5408989

Här ligger stocken efter en avverkad 220 årig naturvärdesgran som SCA Skog AB huggit. Ett klart brott mot den Svenska FSC-standarden. Photo © Hans Sundström

The Swedish Forestry Model from Skydda Skogen on Vimeo.

The ”Swedish forestry model” is highlighted as a success story and the Swedish forest industry has carefully spread the image of their products as environmentally sustainable.

This is far from reality.

The organization Protect the Forest works to protect the remaining old-growth forests and promote an environmentally sound forestry. Support the work you too!

Donations from Sweden
Plusgiro: 504609-9

International donations
IBAN (24 characters): SE24 9500 0099 6018 0504 6099 
BIC: NDEASESS

Bästa Johan och Roger

I oktober hösten 2011 gjorde vi Sveaskog uppmärksam på att bolaget bedrivit trakthyggesbruk med slutavverkning och hårdhänt markberedning (hyggesharvning) i sandtallskogen på Pitholmsheden. Området ligger kustnära i Piteå kommun. Ingreppet, som omfattade ca 5 ha, hade gjorts trots att sandtallskogar är en nationellt prioriterad skogstyp för skydd: https://picasaweb.google.com/106579789240637258146/AvverkadOchMarkbereddSandtallskogPaPitholmsheden#

Senare framkom att Skogsstyrelsen dessutom avstyrkt markberedning. Sveaskog bröt alltså mot Skogsstyrelsens beslut. Som väntat utan påföljd.

Nyligen noterade vi ett annat, markberett ca 2,5 ha stort kalhygge utfört av Sveaskog i samma sandtallskog på Pitholmsheden. Marken är privatägd. Hygget har koordinaterna: x 7253890; y 1767549 och är troligen gjort 2010, möjligen 2011. Markberedningen kan vara gjord så sent som sommaren 2012. Se bifogade bildalbum: https://picasaweb.google.com/destroyedforests/MarkberettKalhyggeISandtallskogPaPitholmsheden

Som framgår ur bildserien har Sveaskog gjort ett renodlat kalhygge och hyggesharvat, tvärt emot Skogsstyrelsens anvisningar om sandtallskogar. 

Är Sveaskogs företrädare i Norrbotten okunniga om reglerna för skogsbruk i sandtallskogar, eller bryr de sig överhuvudtaget inte?

Har Skogsstyrelsen sagt ja till markberedning i avverkningsanmälan?

I förkommande fall, hur motiverar Skogsstyrelsen detta ingrepp?

Eller har Sveaskog även här hyggesharvat helt på eget bevåg?

Det bör understrykas att sandtallskogen på Pitholmsheden är rik på rödlistade marksvampar, fram till nu har 22 rödlistade arter påträffats. Se bifogad artlista: PITHOLMSHEDEN Artlista 27.10.2012. Mats Karström.

Sveaskog kalhugger och hyggesharvar en skogstyp som är nationellt prioriterad för skydd.

Det är knappast något föredöme.

Hur motiverar Sveaskog detta ingrepp?

Svenskt skogsbruk måste bli skonsammare.

Skogsvårdslagen måste skrivas om.

Vi ser fram emot Sveaskogs svar.

Med vänlig hälsning

Björn Mildh, ideell naturvårdare, ledamot i Skydda Skogen, medlem i Naturskyddsföreningen

Hans Sundström, medlem i Naturskyddsföreningen, skogsaktivist

Hyggesgränsen med både kalavverkning och hårdhänt markberedning.
Photo © Björn Mildh

Sveaskog har kalhuggit och hyggesharvat 2,5 hektar sandtallskog, tvärt emot Skogsstyrelsens anvisningar. Detta kallas för ”Frihet under ansvar”.
Photo © Björn Mildh

Skogssällskapet är FSC-certifierat skogsföretag som förvaltar offentlig och privat skog. De förvaltar skogen i Sidsjö frilufts- och naturreservat i Sundsvalls kommun. Enligt Länsstyrelsen Västernorrland är ”området kring Sidsjön är ett mycket välbesökt friluftsområde på kommunal mark” som ”ligger nära stadens centrum och är omtyckt inte minst i egenskap av ett stycke lätt tillgänglig, relativt oexploaterad natur.” 

Reservatets ändamål är att ”säkerställa områdets värdefulla naturmiljöer, biologiska mångfald och att tillgodose behovet av området för friluftsliv”, där naturvård skall ”ses som samverkande kvalitéer i stället för som motstående intressen. De ska komplettera varandra så att besökaren får optimalt utbyte av områdets naturkvalitéer och rekreationsmöjligheter.”

Skogssällskapet har nu avverkat ungefär 2ha granskog i reservatet, alldeles intill Sidsjöbacken. Enligt Länsstyrelsen ger barrskogen i reservatet ”på sina håll ett ganska vilt intryck med ett visst inslag av död ved och hög andel lövträd.” Se bilder från avverkningen här 

Anledningen till avverkningen är enligt Sundsvalls kommun ett barkborreangrepp. Länsstyrelsen menar att ”barrskogen ser ut att vara naturligt föryngrad och har möjligen inte kalavverkats”, med undantag för ett gammalt hygge nu i anslutning till det nya, samt en kraftledningsgata längre österut om avverkningen och Sidsjöbacken.

I skogen runt hygget finns mycket blåbär. Stormen Dagmar har lämnat rotvältor efter sig, och det fanns även ett tiotal avverkade rotvältor på hygget. Naturvärdena i det avverkade området har eventuellt inte varit höga, men vissa granar hade vid avverkningstillfället blåst ned. Dessa kunde med tiden ha bli viktiga substrat för vedlevande arter. Död ved av hög kvalitet är en bristvara i dagens skogar, tydligen även innanför reservatsgränserna. Resterande granar hade kunnat växa till sig och medföra större naturvärden. En del av träden var rötade, och några av stubbarna är 120-160 år gamla. Hygget dominerar synen från Sidsjövägen samt de västra, norra och södra delarna av Sidsjön, där också mycket folk rör sig.

Text: Johan Moberg.

Sidsjö Naturreservat, Sundsvalls Kommun. Foto: Johan Moberg

Sidsjö Naturreservat, Sundsvalls Kommun. Foto: Johan Moberg

Sidsjö Naturreservat, Sundsvalls Kommun. Foto: Johan Moberg